Nu drar det igång.
Jepp, så e de... jag har också drabbats av bloggfebern som råder land och rike runt.
Jag vill också lämna ett spår av min obetydliga exictens och känna att jag blir sedd och hörd av åtminstone någon stackare som inte har bättre saker för sig.
Började med insikten att dagarna lätt kan gå förbi obemärkt och flyta ihop med varandra. De försvinner. Detta beskymrade mej lite. Vill inte vara 50+ (inget illa menat mamma o pappa) och knappt komma ihåg vad jag sysslat med i alla dessa år. Jag vill se min utveckling går.
Dessutom tänker jag. Många av oss homosapiens har ju den egenskapen. Olika tankar slår en men glöms bort i vardages brus. Även om dessa tankar inte är på eurekanivå måste ju dom också få en chans och bli hörda.
Känns som jag lade ribban lite väl högt för min simpla blogg nu. Nej jag tror inte att jag kommer att föra djupa filosofiska diskussioner och detaljerat föra dagbok över mitt liv tills jag är 50. Jag blir glad bara jag lyckas vara så duktig att jag klarar av att uppdatera någorlunda ofta.
Så vi får se hur det gå.
Förhoppningsvis blir bloggen snyggare. Ska bara lära mig hur man pimpar sin blogg först, det kan ta ett tag. En sak i taget. Small steps for humankind big steps for malin
Four, Three, Two, One... Takeoff!
