malinmalej

I helgen har jag gjort allt annat än att leva upp till bilden av livet som student.
Jag har nämligen levt pensionärsliv. Minus liktår och reumatism då.

Det började med fredagen som bjöd på tantfika på tingsgården.
Smarrig citronpaj och salami brie sallad med soltorkade tomater.

Därefter  rensade jag mitt minfält till golv och vek omsorgsfullt ihop mina kläder.
Kvällen följde med att beklaga sig över det genomruttna TV-utbudet. Sappade förbi bedrövelser som Så ska det låta (svenska artister kysser varann där bak o vårdar sina egon genom att  weila sig högröda) och  Talang (plågsamt pinsamma auditions och plågsamt tråkiga jurymedlemmar) .
Till slut fick man ge upp och gå och knyta sig.

På lördag steg jag upp tidigt för att damsuga.
Sen bar det av ut i solskenet med filtar och mazariner.
Där låg jag och njöt av värmen och lyssnade på jons snarkningar.
Senare stekte jag plättar.
Kvällen avslutades åter framför TV:n. Denna gång blev det dock kvalité.
Pianisten, en bra bok som blev en bra fim. Den berör djupt och visar människans finaste och allra fulaste egenskaper.

Idag har jag dansat samba och nu sitter jag med en kopp te och en bit ost framför Wipeout. Måste erkänna att jag faktiskt roas av Wipeout. Kanske skadeglädjen är den enda sanna glädjen.


Det var min häftiga helg det.
Kan tänka mig att du som orkat läsa detta fått liggsår. 
Men jag har faktiskt haft en supermysig helg.

Nu borde jag packa inför ankommande Parisresa.
Men de får bli panikpackande imorgon istället.
Skall väl glo lite på Filip och Fredrik innan jag går och borstar lösgommen.

Nattinatti.