malinmalej

denna krabat representerar mitt sinnestillstånd just nu. jag är ledsen och skör. varför? jag har den sjukaste träningsvärken någonsin. Min röv och hela mitt lårparti är i limbo just nu. vad heter det nu igen... just det! dumt huvud får kroppen lida. inte smart att köra löpning och styrka på samma dag. denna plåga har gjort att jag har legat på soffan hela eftermiddagen och kvällen och inte fått något skolarbetegjort (konstigt nog påverkar träningsverk ens mentala förmåga också). det enda trevliga med idag är att jag skypade med kajsa.. i över 3 timmar. innan jag går och lägger mig ikväll ska jag marinera mig i liniment. för imorgon ska jag dansa och gå på pump. no mercy!

På fyran har en rätt så dålig komediserie men Ola Rapace och Peter Magnusson börjat. Ointressant? Inte helt. Vinjetten till den har nämligen jag varit med och bidragit en hel del till under min praktik.
Det känns jätteroligt att få se nått man gjort på tv. Så kolla in tv 4 kl 20.00 på söndag. Eller varför inte kolla det på tv4play? Som sagt humorn är dålig, men vinjetten... den är fantastisk!

Idag har varit en riktigt bra dag för mig. Jag hade handledning med min lärare på morgonen, vi gick igenom förra veckans inlämning och diskuterade exjobb. Inlämningen som jag hastat ihop visade sig vara mycket bättre än jag trodde. Jag fick vg på den och läraren berömde mig så jag blev nästan blev generad, pratade om självständigt och kritiskt tänkande som bådade gott inför exjobbet. Precis den egoboos jag behövde inför exjobbsångesten som väntar runt hörnet.

Efter den handledningen rörde snöslasket mig inte i ryggen. Jag cyklade glad i hågen vidare från skolan till gymmet. Där var det 5 kilometern som gällde, det var tungt, svettigt men fan va bra det kändes efteråt, 24:05 blev tiden. (babysteps mot 20 minuter kanske). På gymmet fick jag även gratistips från receptionen. En tjej som är haj på det där med löpning tipsade om intervallträning som skulle ta kondisen till nya höjder. Perfekt!

Inte ens det faktum att jag råkade tappa ena gympaskon då jag cyklade hem fick mig på dåligt humör för efter en snabb middag var det fikadags med Anna och Madde. Mycket trevligt :)

Efter fikan gick jag och Madde för att köra lite rumpmördande styrketräning. Jag hoppas jag kan gå imorgon. Sen på vägen hem från gymmet stötte jag ihop med en gammal vän, min gympasko. Fantastiskt! Och bäst av allt, snön hade smält.

idag var jag ute i solen en stund och då jag blundade och solen värmde mitt ansikte kändes det som sommar för några sekunder. mysigt!

för övrigt har jag haft en bra helg, en kul lördag med trevlig förfest och massor med dans, en mycket trött söndag med noll produktivitet. så nu ska jag försöka ta mig i kragen och klara av den här kursen för sen är det exjobb som gäller.

Culpable kajsa delade det här klippet på fb för någon dag sen. tycker det är så underbart att jag måste dela det med er.

Nu är det två år sen jag startade den här bloggen. Det firar vi genom att läsa mitt allra första inlägg:


Jepp, så e de... jag har också drabbats av bloggfebern som råder land och rike runt.

Jag vill också lämna ett spår av min obetydliga exictens och känna att jag blir sedd och hörd av åtminstone någon stackare som inte har bättre saker för sig.

Började med insikten att dagarna lätt kan gå förbi obemärkt och flyta ihop med  varandra. De försvinner. Detta beskymrade mej lite. Vill inte vara 50+ (inget illa menat mamma o pappa) och knappt komma ihåg vad jag sysslat med i alla dessa år. Jag vill se min utveckling går.

Dessutom tänker jag. Många av oss homosapiens har ju den egenskapen. Olika tankar slår en men glöms bort i vardages brus. Även om dessa tankar inte är på eurekanivå måste ju dom också få en chans och bli hörda.

Känns som jag lade ribban lite väl högt för min simpla blogg nu. Nej jag tror inte att jag kommer att föra djupa filosofiska diskussioner och detaljerat föra dagbok över mitt liv tills jag är 50. Jag blir glad bara jag lyckas vara så duktig att jag klarar av att uppdatera någorlunda ofta.

Så vi får se hur det gå.

Förhoppningsvis blir bloggen snyggare. Ska bara lära mig hur man pimpar sin blogg först, det kan ta ett tag. En sak i taget. Small steps for humankind big steps for malin

Four, Three, Two, One... Takeoff!

Favoritsaker just nu är nog min sambadräkt. Jag kan ha gått runt och kännt mig som en säck potatis men så fort jag får på mig dän känner jag mig snyggast i världen. Det är nått med fjädrarna och paljettena som får en att känna sig som wonderwoman. Sen är jag sjukt stolt över den eftersom jag lagat den själ. Det har Madde också gjort. :)
Mycket samba nu, jag vet. Men det är typ det enda jag tänker på. Det och exjobb.

Igår klarade jag av ett litet mål jag haft, jag sprang 5 km under 25 minuter.


Jag har fått ett litet sug att börja träna hårt och äta bra. Då menar jag inget bantande eller annat tjafs utan ge kroppen vad den behöver och bygga upp den till ett litet vapen. Jag vill va Tomb Raider fast minus d-kuporna. Har aldrig prövat på det där med att gå in för träningen till hundra procent. Så nu när jag har gymkort och motivation tänkte jag ge det ett försök. Det är kanske inte helt ultimat med tanke på hur mycket skolan och dansen kräver just nu. Fast å andra sidan kanske det är det, motion ger ju en massa energi. Så vi får se hur det går. Idag ska jag dansa och boxas. Eye of the tiger!

började skriva om mina vänner och om hur tacksam och stolt jag är över dem. men de blev så jäkla sentimentalt så jag gjorde så här istället. oliver & gänget får stå för underhållningen istället. tack ni fina för att ni finns där för mig och för att jag får finnas där för er! ni gör mig till en bättre, gladare och mer harmonisk människa.

nu sätter vi igång! läskigt, spännande och superkul.
Besök oss här

 

 

 

 

 

 

 

 

 

solsken och fika vad mer kan man begära en söndag i mars?

 

 

vi såg the kings speech i lördags. bra film! bra man!

såg 127 timmar igår.. bra film! bra man!

Dags att gnugga bort gårdagens mascara ur ögonen, hälla i sig vatten och plocka upp i kaoset som kallas min lägenhet för snart kommer Mamma på besök.

madde fotade när kajsa fotade mig.

Precis som alla andra vill jag att våren skall komma igång på riktigt. Det närmar sig. Jag känner att våren är här. Jag har snappat upp tecknen:

• Mörkret är på väg bort. Välkommen tillbaka sol!
• Marken har kommit fram. Hejdå snö!
• Min vinterjacka har tagit semester. Hej jeansjackan!
• Lukten av hundbajs. De lata hundägarna tycks varje år glömma att vad som göms i snö..
• Videkissor.
• Loppislängtan, ska bli intressant att se vilka knasiga fynd jag gör i år.
• Spring i benen, joggingsuget har infunnit sig, gäller bara att utnyttja det.
• Fågelkvitter.
• Fjortisarna får äntligen slänga av sig kläderna och gå och frysa.
• Rastlösheten börjar komma, fast inte så mycket i år eftersom det är så mycket på gång just nu.
• SMHIobsession, jag är inne på smhis hemsida flera gånger om dagen.

Tjho!
Det enda som fattas nu är första uteserveringsfikan. Det gäller bara att inte ta ut våren för mycket i förskott så man åker på den där nedrans förkylningen.

mycket i skolan och mycket med dansen. jag har mycket positiv energi men känner mig samtidigt lite stressad. i helgen kommer mamma och de ska bli jättemysigt. igår åt jag sushi med pappa och det var jättemysigt. mycket jättemysigt.
idag har jag och mina danskollegor varit till stockholm för att bli fotade av kajsa. jätteroligt! jag har inte sett slutresultaten men jag anar att det kommer att bli mycket fina grejer.

bland annat såhär såg det ut då kajsa fotade mig sist.
grymt duktigt tycker jag.

Några sekunder från gårdagens lektion. Det var jätteroligt. Uppträdandet var inte helt hundra men för att vara vårt första som grupp så var det helt godkänt. Idag kör vi på igen och är förhoppningsvis ännu bättre.

håll tummarna!

Vad fasen skulle man göra om det vore ens sista dag?
Jag skulle nog vilja åka till Khao Lak för att göra det där sista dyket vi aldrig gjorde 2005. Men det skulle vara ifall jag fick åka något militärexpressplan dit så inte hela sista dagen skulle gå åt att resa. Annars skulle jag spela in meddelanden till nära och kära, och diverse tankar och insikter jag fått under min hittills ganska intetsägande existens. Sen skulle jag äta supergod och onyttig mat, dricka mig salongsberusad på dyr champagne, ha sex med en riktigt vacker man, ha sex men de vacker kvinna?, blondera mig bara för att se hur det hade sett ut, hoppa fallskärm, röka en joint, bada naken, galoppera riktigt hårt över en äng, hoppa bungyjump, måla en tavla och dansa med människor jag älskar till fantastisk musik. Sen skulle jag väl gråta en hel del. Det finns så mycket kvar att uppleva och det skulle vara fruktansvärt att behöva säga hejdå till alla fina människor i mitt liv.
Gäller att vara lite carpe diem och inte ta livet för givet. Tänk vilken gåva, att få leva. Jag ska försöka förvalta den på bästa sätt. Men ibland är det svårt vad det innebär att förvalta livet på bästa sätt.
Sug på den karamellen vettja.

me by kajsa

en bild säger mer än tusen ord.

Igår tog jag en sväng till Stockholm över dagen för att bli fotad. Kajsa har praktik just nu och tillgång till en studio, så hon ville öva lite och jag ställde givetvis upp.





Så himla fint ljus och bra skärpa trots att jag hoppade upp och ner för att få fart på fransarna. Kan man bli annat än imponerad? Jag kan ofta känna mig lite obekväm framför en kamera men inte när det är Kajsa som är bakom. En riktigt rolig dag.

Nu är jag tillbaka i Eskilstuna och det känns lite som att jag trampar vatten, kämpar för att hålla mig flytandes. Jag har en krävande kurs med grupparbeten som tar tid, ett exjobbspm som ska kompletteras och förra kursen som släpar efter. Utöver allt det här måste sambadräkten bli klar, vår sambaworkshop ska sitta och vårt uppträdande skall slipas. Det känns både spännande och kul att vi ska ha vårt första dansjobb nu i helgen men det ska också bli skönt när det är över så man kan pusta ut lite. Men det är kul när det händer mycket så jag ska inte klaga, bara att vara effektiv som tusan.

Jag gillar mat, att äta alltså, men jag tar mig sällan tiden att laga så avancerad mat. Jag är helt okej i köket om jag anstränger mig och jag tycker det är rätt kul om jag lagar till nån annan än bara sig själv. Fast nu är jag ju mest själv och har väldigt lite tid  och råvaror så då blir det mest fiskpinnar typ. Men jag måste säga att jag är en jävel på att steka pannkakor/plättar, jag kan svänga dom i luften och allt.

Mamma Marina och pappa Mikael.

Jag blir både stolt och varm i hjärtat när jag tänker på min föräldrar. De är två starka personer som vågat i sitt liv; vågat flytta runt och chansa trots två små barn, vågat byta jobb och satsa på en talang och vågat kasta sig in i projekt som är läskiga men också utvecklande. Visst vi har haft våra gräl under min uppväxt, men vi har också haft många goda skratt. Jag är så glad över att jag får lära känna dem bättre nu som vuxen, för det finns så många fler dimensioner hos ens föräldrar än just bara titeln förälder.

Jag känner stor tacksamhet till mamma och pappa. Jag har en barndom att bli sentimental över och de har spelat en stor roll i att forma mig till den jag är idag; en självständig och smart tjej som vågar leva sitt liv.

Jag var 17 år och träffade honom på en 2 veckorsrundresa i usa för utbytesstudenter.
Josh. Lång, stilig surfare från Australien med pojkaktig charm. Det var vi i dryga två veckor sen var vi tvugna att ta ett hjärtskärande avsked. Vi höll kontakten i nån månad men insåg nog båda ganska snabbt att det inte kunde vara vi. Och på så sätt kunde dom där två veckorna behålla sin magi för alltid.

Här är jag, Malin Nyqvist.
En 22 åring som vill väldigt mycket här i livet, men har lite svårt att definiera exakt vad.

På uppmaning av Anna skall jag också försöka mig på en sån där lista.


Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat?
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Om det här vore min sista dag
Dag 07 – Vänner
Dag 08 – Favoritsaker
Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
Dag 10 – Bloggfavoriter
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 13 – En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14 – Dåliga vanor och laster
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Första kyssen
Dag 17 – Barndomsminne
Dag 18 – Ett pinsamt ögonblick
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Mina förebilder
Dag 21 – Mina dåliga sidor
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Mitt hem
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – Det här är jag bra på
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Saker jag saknar
Dag 29 – Det här ska jag bli när jag blir stor
Dag 30 – 10 dödssynder

En stor utmaning, men jag ska försöka. Jag tycker alla andra som läser det här och har en blogg kan göra samma sak.

laddar inför dagen med en kopp blåbärste. ska snart iväg och träna, men först måste jag läsa igenom vårt grupparbete som är något av en pain in the ass. senare ska jag dansa och efter det gå på after work. späckat schema med andra ord.

Jag sitter ensam i lägenheten och mumsar på en kvarlämnad chokladboll. Jag har precis fått fyra varma kramar av mina gäster som tackat för sig för att sedan bege sig ut i den kyliga marsnatten. Jag kan fortfarande ana deras närvaro; höra skratten, känna glädjen. Jag myser inombords och kommer på mig själv med att le ut i tomma intet. Det är något alldeles särskillt med att bjuda hem vänner för att svänga ihop något gott och öppna en flaska vin en helt vanlig torsdag. Samtalen flyter på och tar krokiga vägar mellan allt från komiska kroppsfunktioner, till traumatiska upplevelser, för att sen fortsätta mot orättvisor i samhället. Ämnesövergångarna är lika naturliga som en rådjursstig i skogen. Plötsligt kommer man på sig själv med att kväva en gäspning och man undrar varför, hur kan jag redan vara trött klockan är ju bara... oj var klockan så mycket.

Det är torsdagar som den här torsdagen som ger tillvaron ett extra lyft, precis som sockret i min chokladboll. Mums fast för själen med andra ord.

kom igen nu! vi vet alla vad sången säger, mars SKA ha knopp i håret.