malinmalej

less is more verkar vara rådande normer. tack puma och reebok att ni så fint upplyser mig om hur saker och ting är. nu vet jag vad fokus här i livet ska ligga. kiss my unperfect ass säger jag bara!

gå in här och scrolla ner så ser ni vad som occuperar mina tankar dessa dagar (förutom exjobb och övrig skolångest).

hela dagen har gått åt till att fixa ett sambahuvud. lägenheten ser ut som om den årliga tuppfäktningsturneringen hållts i den men det gör inget för nu är det klart. jag har äntligen ett sambahuvud! och det blev riktigt bra om jag får säga det själv. ska ta bild sen och visa.

en annan bra grej som hände idag är att en kläning som jag spontanbudade på på ebay och sen också vann kom på posten, och den passade. rätt så söt. vet inte om jag hade köpt den om jag sett den i butik men den kommer nog att få komma med ut och svänga på sig snart, bara det skulle bli lite varmare (längtar så!).

imorgon börjar ny kurs. jag ska samtidigt försöka bli klar med senaste kursen. nya kursen kommer att vara teoretisk och jag ska banne mig inte bli efter i början som jag har en tendens att bli. efter den här kursen är det exjobb som gäller och efter det är jag (pepparpeppar) klar med utbildningen.

nu ska jag nog gå och vila min utmattade ögon. man blir verkligen trötta av att fokusera så länge på småpillgrejjer.

Det har varit en riktigt soft helg på öarna.



Vi lagade fastlagsbullar. Nom nom säger jag bara. Supergott men inte bra, jag kommer nog att jäsa lika mycket som degen under bakduken gjorde. Kunde inte sluta äta. För att råda bot på uppsvälldhet åkte jag på en skidtur.



Jag var ivrig i början. Riktigt kul. Det blev en lite för lång tur så innan jag var hemma igen hann det bli mörkt. Jag var svettig och trött och hade skoskav.



Sen gav jag all min kärlek till Nelson. Han är så gosig och fin så man kan inte låta bli.



Förutom detta har jag umgåts med föräldrarna.
Och inte att förglömma så har sambadräktsverkstaden varit i full gång.
Snart åker jag tillbaka till Eskilstuna. Som tur är ska pappa med så jag får resesällskap och skjuts.

Jag satt inklämd med väskor i famnen på tåget. Någon luktade svett. Bakom mig satt två fjortisar som tog kort på sig med mobilen och klagade på hur feta och fula dom var. Folk fick stå i vagnen, en man med extremt fult krull och thaifru klagade till konduktören som hänvisade till kundservice.

Jag stod och väntade på att toaletten skulle bli ledig på tacobar. Jag hade ju känt på handtaget och det var låst trots att det var vit och inte röd färg under låset. Stod en stund, ville ju inte stressa personen som uträttade sina behov. Blev skeptisk. Prövade igen och insåg att jag inte vridit handtaget ordentligt. Såg mig omkring och hade den där förnedrade minen på mig som man bara kan ha när man gjort bort sig in public men inte har någon att skratta åt sig själv med.

Jag satt och väntade på att färjan skulle vara framme. Vi var en halvtimme sena pga all is. Plötsligt kommer en man och skuffar undan min jacka för att sätta sig bredvid mig. Eftersom han är kraftigt berusad kan han inte sätta sig med samma kontroll som en nykter person och slår huvudet i väggen med en rejäl smäll. Han somnar till en stund men efter ett tag kan ha ju såklart inte låta bli att störa mig. Han petar på min arm så jag är tvungen att pausa mitt i Filip o Fredrik podcasten. Han öppnar sin rövluktande mun och frågar mig var vi är. Vi är snart i Mariehamn svara jag pedagogiskt. Jahaa.. så jag är alltså på en båt, säger han. Visste inte om jag skulle tycka synd om honom eller känna avsky. Jag gjorde lite av båda.

Ahh.. kan man annat än att bli en bitter och inåtvänd människa av att tvingas ta den här rutten?

Idag var jag på Södertörns högskola för att bli intervjuad för ett skolprojekt Anna har sysslat med. Det handlade om osunda ideal. Dom som känner mig vet att jag kan vara rätt så diskussionsbenägen så dom fick nog en hel del material att gå igenom för att ta in i ett 3 minuters reportage. Jag upptäckte att det är svårt att hålla fokus och få ur mig sammanhängande meningar då man blir intervjuad med en tv-kamera fram för sig, speciellt då det är ett ämne där man har mycket att säga. Sen lyckades dom även fånga lite behind the scenes material. Jag tyckte däremot synd om Anna eftersom det var ett grupparbete. Tjejen som intervjuade var jättetrevlig men tjejen som stod bakom kameran.. not so much, en riktig bossig typ. Så första delen av det här klippet skulle man kunna klippa in en tankebubbla ovanför mitt huvud som säger "What a BIATCH!". Jag är inte så bra på att dölja vad jag tänker heller. Hihi! Bra jobbat Anna(http://orangutangen.blogspot.com/)

jag har alltså skrivit 500 inlägg i den här bloggen. vet inte om det är bra eller dåligt. ambitiöst kanske? tänk vad mycket skolarbete det hade kunnat vara. nej men ett litet hurra är det väl värt. hurra!

morgonen började bra med någorlunda effektivt skolarbete. sen föll jag ur vagnen och lackade naglarna. smart malin.. mycket smart. nu ska jag iväg och fika med tjejerna. tjoho! vi får hålla tummarna för att jag ska behåll fokus ikväll istället.

I söndags lagade jag fiberpannkakor. Hittade ett recept på baksidan av mitt havregrynspaket och modifierade det lite pga råvarubrist. Riktigt gott blev det faktiskt.


pannkaka+hallon+keso=gott


pannkaka+sirap+keso=riktigt gott


Jag använde:
4dl vatten
1ägg
1 1/2 dl fiberberikade havregryn
1/2 tsk bakpulver
lite salt

Blandade ihop allt, lät det stå i ca 10 minuter sen stekte jag i lite smör.

Både mumsigt och mättande!

I lördags kväll var jag med Hedvig och Taru till ett ställe här i stan som heter Kaka. Jag gillar det skarpt. Det är egentligen ett fik/lunchställe men nu hade dom ett event där: Så mycket sämre. Med inspiration av tvprogramet spelade dom upp covers, men inte vanliga covers, utan helknasiga covers som var superkul, konstiga och iblant rent ut sagt horribla. Mysig och kul men samtidigt något udda stämning. Om vi drog upp medelåldern i fredags drog vi definitivt ner den i lördags. Det var som om vi hade hamnat på någon snubbes privatfest, väldigt internt och avslappnat, fast det var bra på nått vis. När vi sen gick kom han och skakade hand och tackade för att vi kom. Udda helt enkelt. Iaf.. Jag åt en underbar pastarätt: spagetti med vitlök, getost, oliver, parmaskinka och kronärtskocka. SÅ. JÄVLA. GOTT.

Det bästa med att ta det lugnt en lördag är att få vakna upp pigg och kry på söndagen sen. SÅ. JÄVLA. SKÖNT. Jag hade energi och diskade, städade, pysslade stekte pannkakor och gick sen på ett träningspass.

Bra fredag, bra lördag och bra söndag. En riktigt bra helg med andra ord.

Den är veckan är sista veckan på kursen. Jag skall alltså vara klar med Darwin på fredag är det tänkt. Tror nästan jag får satsa på restredovisning. Men jag ska göra mitt bästa för att hinna med så mycket som möjligt. Tänkte sen på fredag ta en avstickare till Åland och ha en avslappnad helg där.

Efter att ha haft en riktigt mysig helg ensam i eskilstuna kom jag och tänka på en grej. Jag är ju singel nu. Det är något jag vill vara. Visst jag tänker inte sticka under stol med att det tidvis är jobbigt och att jag saknar vissa aspekter av att ha ett förhållande. Men även om singellivet inte alltid är fantastikt så finns det också många positiva sidor med det. Jag kommer ändå på mig själv att referera till det som om det vore något negativt, att jag är patetisk som sitter ensam en fredagkväll, eller att det faktum att jag inte fick en enda ros på alla hjärtans dag är tragiskt.

Så trots att jag vill vara singel, varför beter jag mig som om det vore ett misslyckande?

Då jag rannsakar mig själv ser jag två bidragande orsaker. Dels den klassiska och mest uppenbara orsaken "gräset är grönare på andra sidan", men inte bara det, jag tror även att det här är ett inlärt beteende.

Som barn har disney lärt mig att prinsessan med sin prins lever lycklig i alla sina dagar medan den bittra styvmodern kommer att ruttna bort i sin ensamhet. Indoktrineringen fortsätter i äldre ålder. Reklamer och damtidningar visar hur jag ska slösa tid och pengar på att bli perfekt för att locka till mig mr Right. De berättar även för mig hur jag skall bete mig för att vara honom till lags.

Sen kom jag även och tänka på filmindustrin. Den klassiska chick flicken (hatar förövrigt det uttrycket) börjar med att kvinnan är singel och misslyckad för att sedan genomgå en fysisk eller mental resa, träffa mannen med stort M och vips bli alla aspekter av hennes liv perfekt. Det spelar ingen roll ifall hon har förlorat hus, jobb, föräldrar eller rent utav sitt förstånd, för riddarens orealistiskt stora romantiska gest trollar likt Harry Potters trollspö bort allt detta. Ett exempel på det är Bridget Jones. Hon ska vara nån form av tragikomisk förebild för kvinnor. Hon vågar vara öppen med sitt osunda förhållande till mat och alkohol, dessutom tvekar hon inte att hälsa den otrogne grisen till chef att dra åt helvete. För det första så stör det mig att det faktum att hon är "lite rundare" ska göras till värsta grejen (kvinnans kroppshydda är tydligen alltid relevant). För det andra så är både filmen och boken en guide till hur man som singelkvinna ska känna sig misslyckad. Bridget börjar sitt liv på botten, hon sitter och sänker en vinflaska i sin ensamhet samtidigt som hon snyftandes sjunger med i kärlekssånger. Hon kommer till insikt, får nog, tar tag i sitt liv och lyckas sen fånga sin Mr Darcy. Visst hon visar prov på girlpower och självständighet men det ändrar inte det faktum att filmen går ut på hur Bridget Jones kämpar och till slut kan avskriva sig den avskydda titeln som patetisk singel.

Jag tycker det är läskigt hur jag har anpassat mig till det här. Som om livet bara går ut på en sak, att uppfylla normen om fredagsmys med pojkvännen. Jag blir besviken på mig själv, jag är bättre än så här. Men första steget är att öppna ögonen och på så vis frånta media en del av sin makt.

Så nästa gång jag sitter ensam i soffan och ser på tv tänker jag inte besviket titta på den tomma platsen brevid mig i soffan. Jag tänker byta kanal och säga "ojdå, ville du kanske se på den där Bruce Willis filmen?" sen ska jag ta sista godisen och säga "ojdå ville du kanse ha sista biten, borde vi ha delat på den?".

Bra spelning. Bra drag, men jobbig pubertal pubik som knuffades och hade attitydproblem.


Efteråt kan jag ju inte låta bli att gå fram och snacka. Malin+vin=noll hämningar

Kommer inte riktigt ihåg exakt vad jag sa...

babblade nått om att han fick stå och posa med brudar som ville ta kort med honom. Och han, neej jag försöker bara vara mig själv. Och jag typ: men klart du posar på bild (de gör väl alla tänkte jag). Han missförstod och trodde jag kallade honom för poser "kommer du här och förolämpar mig?". Ojdå. Kommer inte ihåg vad jag sa sen för att reda ut det hela, antagiligen inte något smart. Sen tyckte jag att vi skulle ta bild och göra nått roligt, han hade inga förslag, så jag drog till med att vi skulle se sura ut som om vi hatade varandra (han tänkte nog, då behöver jag fan INTE posa din tjatiga häxa).

Jag förvånades över vilket hårt grepp han hade kring min nacke. Jag intalar mig att det var av kärlek och inte hat.



Jag hade sån tur den här kvällen.
Tre änglar var med mig: (Ängel är väl kanske fel ord eftersom jag inte är religiös, men nu använder vi det för dramatisk effekt)

Jag lyckades glömma min biljett hemma och det upptäckte jag förståss först i kön. Fuck! Skulle bli tvungen att cykla hem till fröslunda i kyla och halka och kanske missa halva spelningen. Men så kommer ängel nummer 1 från ovan och ger mig en biljett. Ja GER mig en biljett. Haha helt otroligt. Hennes kompis dök inte upp och hon hörde hur jag ojjade mig över min dumhet att glömma biljetten hemma. Så hon gav mig den och ville inte ha ersättning.

Ängel nummer två kom iform av Anna som var mitt moraliska stöd och min hejjarklack. Dessutom var hon smidig med iphonen och lyckades föreviga hela äventyret.

Den sista ängeln va väldigt oväntad. Han kom då vi var påväg från krogen och började reta mig för min dialekt och undrade varifrån jag kom. Gissa sa jag. Han kom med dom dummaste förslagen, allt från norrland till ryssland och polen. Det var inte det här som nominerade honom till kvällens ängel utan det var det faktum att han sen köpte nattmat till mig och försvann i natten. Varsågod korv o pommes, jag betalade hejdå. Precis vad jag ville ha, fyllekäk! och gratis. Inte ens behöva stå och vara tacksam.



Tack Anna, Stina, Hedvig och Taru för en riktigt kul kväll!

Idag har Sambadolls blivit förevigade på bild. Så fort jag får tillgång till bilderna kommer jag att sätta upp dom. Så här är det, vi ska hålla i en sambahelg på ett gym här i Eskilstuna 12-13 mars. Vi kommer inte att få så mycket betalt men det är bra reklam. Vi kommer att ha lektioner och ett litet uppträdande. Nu vill gymmet börja marknadsföra det hela och för det behövs snygga bilder. Och vi lyckades faktiskt leverera just det tycker jag. Stort tack till Minas kille Robin som tålmodigt agerade fotograf. Som sagt, bilderna kommer snart.

Känns riktigt kul och spännande, som att vi kommit igång på riktigt. Och idag kom mitt F-skattebevis så nu är jag officiellt egen företagare. Mamma mia!

Idag hade vi delredovisning. Som vanligt hade jag inte kommit så långt som jag borde och hade bara en simpel skiss att visa. Jag har klurat och funderat på hur jag vill ha det alldeles för länge.

Efter delredovisningen var det Retros goda lunch-soppbuffé med tjejerna som gällde. Då vi var klara upptäckte jag att jag hade meddelande från okänt nummer. Oh, hemlig beundrare såhär på alla hjärtans dag? Ha! NOT. Min lärare som ville ha tag på mig. Visade sig att han ville höra hur jag tänkte, han var förundrad över att jag inte kommit längre på mitt projekt.
Perfekt.. Vad svarar man på det? Jag har gjort omfattande research och brainstorming som tagit tid. (sen att jag dansat, tränat och sytt sambadräkt glömde jag visst att nämna). Jag försäkrade honom om att jag var på gång och skulle jobba hårt. Hade målet i sikte osv.

Problemet är att jag gjort en djupdykning i allt vad Darwin heter. Det finns så mycket intressant och viktigt att berätta men jag vill ändå ha nån form av vinkling, inte bara tråkig allmän information. Det hela har lett till ångest och handlingsförlamning. Har istället för att komma igång ordentligt suttit framför tv eller dator.

Varför är det alltid såhär med mig? Vartannat inlägg handlar om att jag borde, jag ska, jag måste ta tag i skolarbeten. Tröttsamt!

Så nu satte jag mig och skissade. Inte så svårt bara man kommer igång. Jag tror att det hela ligger i att jag har prestationsångest, tänker att det kommer att bli fult och då blir jag ledsen och tappar allt självförtroende. Men hur ska man bli bättre om man inte vågar misslyckas några gånger?


efter lite skissande...

Charles som ung -äventyrslysten                        Charles som gammal -bekymrad



Nu måste jag bara skissa på massa annat som ska vara med i mitt kollage, hitta ett snyggt manér, renrita allt, skriva en artikel till illustrationerna, plocka ihop allt i en snygg layout och skriva en rapport på hela arbetet med motiveringar som stöds av teori. Allt detta på mindre än två veckor.
Hur tänkte jag riktigt?

är peppad ut till tårna

så var det åter helg. fast egentligen inte... jag har delredovisning på måndag och borde lägga på ett kål.
är det över huvudtaget möjligt att jobba hårt i början av ett projekt för att sen vara klar en vecka innan deadline? finns det sånna människor?
isf, kan man bli en sån människa?
jag kan nog inte det. man ska inte säga så, att man inte kan, allt är ju möjligt. men i det här fallet tror jag det handlar om acceptans. eller bara lättja. lättare att säga att man inte kan än att faktiskt försöka.
jag får helt enkelt fundera vidare medan jag kikar ut på snön som ligger tyst och solen som säger gonatt.

Nu har jag gjort det. Jag har lämnat in registrering för att starta eget företag.
Spännande, förvirrande och superläskigt. Men fan va häftigt!
Får se om det blir något av det hela. Vet fortfarande väldigt lite om hur man driver ett företag. Fakturering, skattedeklaration, moms och allt sånt är ett frågetecken just nu. Jag får helt enkelt lära mig, och bästa sättet är väl att kasta sig in i det med huvudet före.. eller?
Vad ska jag då göra med mitt företag? Jag ska dansa och rita. Låter ju superseriöst.
Näe men vår lilla sambagrupp har tänkt börja sälja shower och tjäna storkovan och det hela måste ju gå lagligt till. Sen hoppas jag även på illustratörsuppdrag. Det kanske verkar som en dålig idé att starta nu då skolan kräver mycket och exjobb väntar runt hörnet. Men vi behöver komma igång med dansen nu så vi är i full gång till sommaren. (har eventuellt redan ett uppdrag 12-13mars, men det är inte helt spikat och därför fortf en hemlis).

Det hela kan bli ett fiasko... men det kan också fungera.
Hur skall man veta om man inte provar.
Friskt vågat, hälften vunnet... right?

har börjat nu iaf.. måste bara se till att öka farten lite.

under senaste dagarna har jag bla..


dansat (kondisen är ännu inte vad den borde vara)

snyftat till Bridges of Madison county (åh clintan)

lyft vikter på gymmet (börjar bli lite lätt beroende)

ätit subwaymacka (cravings)

köpt en onödig klänning på ginatricotrea för en 50-lapp (varför?)

ätit god mat, druckit goda drinkar och skrattat massor med vackra damer hos vackra Hedvig (underbart)

facerapeat Hedvig (kunde inte låta bli)

dansat på Filial (tack vare tidigare nämnda goda drinkar)

blivit deprimerad över dåligt uteliv i Eskilstuna (ber om ursäkt för att ha spridit eventuell negativitet mot småtimmarna)

promenerat  i solen (våren kom nu snääälla!)

surfat på ebay i jakt på strutsfjädrar (nu jäklar blir det sambadräkt)

ätit en godispåse i raketfart (that's how I roll)

somnat på soffan (powenaping is my friend)

lyckats med en supergod linssoppa (vet inte hur det gick till)

skrattat till Solsidan (svensk humor överraskar)

och skolarbete? inget nämnvärt. en skiss av Darwin (mkt dåligt)

har precis bekantat mig med albumet och jag gillar det skarpt.
tack för tipset brorsan.

Det där med eget arbete är alltid en utmaning. Hittills den här veckan har jag fallit av vagnen då det kommer till att vara duktigt med skolarbete. What do you know?! Jag har varit seg med skolan och skriver ett segt inlägg om det. Har ni hört den förr? Jag vet att jag har. Och det är inte särskillt underhållande läsning.
Kan jag trösta mig med att jag varit duktig i gymmet?
Näe inte riktigt.
Ska göra nått åt det, promise!
Imorgon ska jag ta tag i det trots att det är fredag.