malinmalej

Sitter och surfar lite pa mitt rum. Har precis tagit en valbehovlig powernap efter timmar av olidlig hetta under chillitavlingen. Vi kom inte placerade tyvarr. Snart ska vi tillbaka till Irishdays igen ska bara duscha bort ackligt klibbigt svett. Jag har druckit 2 liter vatten hittills. Stackars njurar for jag kommer nog att dricka mer ikvall och inte bara vatten. Vadret har kan vara sa underligt, fran solsken och extremt varmt till askstorm och sporegn. Det kan vaxla inom nagon minut. Ett tag lat det som att himlen brakade samman men nu har det lugnat sig.

Igar traffade jag min kompis Brigette. Hon ar en av dom fa har som jag kallar nara van, de flesta ar bara ytliga bekanta. Det ar ofta sa har, man ar jattesocial och trevlig men pa ett ganska ytligt satt. Aven om jag inte sett Brigette pa 4 ar sa kanner jag direkt att det ar pa riktigt mellan oss. Vi hade en mysig kvall med subway, film och massa snack. Vi sag forst Phantom of the opera, fast en dalig remake fran 80talet. Den var rent ut sagt horribel, dom hade lyckats forstora en bra story och gjort om den till en lojlig form av skrackis. Fy!
For att radera den daliga filmupplevelsen korde vi pa ett sakert kort, The Graduate. Har sett den forr, men den gar bra att se fler ganger. En riktig klassiker med en ung och mycket begavad Dustin Hoffman. Kan rekomenderas.

Nu ar det inte sa manga dagar kvar har. Det gar alltid sa fort nar jag ar har. Men jag ser framemot New York, men med fjarilar i magen maste jag erkanna. Lilla jag, stora stad. Pa onsdagmorgon flyger jag fran St Louis.
Jag hoppas pa trevliga dagar fyllda av umgange med nara och kara innan dess.

Hoppas det ar varmt och fint hemma.. men inte sa varmt som det har varit har idag, det ar for varmt.

nu ar det bara en vecka innan jag aker till new york. fattar inte att jag redan varit har i en vecka. men ni vet va dom sager, det gar fort nar man har roligt.

har inte gjort sa mycket sen sist. igar var jag med tobys mamma Karen till Springfield. forst halsade vi pa Karens mamma, Grandma. jag larde kanna henne da jag var har for 4 ar sen, en underbar kvinna med lika mycke charm som humor. tyvarr sa kande hon inte riktigt igen mej igar, hon har alzeimers. jattetrakigt.

idag blev det en tidig morgon. plikten kallade.. plikten som foredetta Rotaryutbytesstudent. forst at vi frukost med en rotaryklubb i grannstaden Litchfield och senare lunch med en rotaryklubb i grannstaden Hillsboro. Mellan frukost och lunch fick jag sysselsatta mig i litchfield da toby var pa jobb. forst hangde jag i Walmart, kopte bla en adapter och lite lagkvalitetssmink. Sen shoppade jag lite klader, inte pa walmart dock. hittade lite trevliga grejjer :)
senare gick jag och Kylie pa zumba. de holls i ett utrymme i en av de lokala kyrkorna. kandes lite udda att "shakea sin booty" i guds hus. aven om det inte var ett sa hart pass sa var det kul. det fick mej att sakna dansen och mina dansbrudar.

i helgen kommer vi att hanga mycket i en grannstad dar Irishdays kommer att paga. Irishdays ar som en liten festival/karneval/byafest. Pa sommaren har dom valdigt manga olika sk Fairs har och det ar svart att forklara vad det ar. Iaf sa kommer jag och Toby delta i en Chillicookoff en matlagningstavling dar man ska laga den godaste chilligrytan. Tydligen kommer vi att laga mat drick och ha det trevligt hela dagen lang.
Aterstar att se hur helgen kommer att te sig med andra ord.

Grandma och jag for fyra ar sen.

Howdy!

Nu ar det sondag formiddag. Vi ska snart aka till St Louis for lite shopping och baseballmatch. Vi ska se St Louis Cardinals spela. Da jag var har och sag dom for fyra ar sen vann dom hela ligan sa forhoppningsvis bringar jag lika mycket tur denna gang. Ikvall ar det tydligen "bring your pet-day" sa folk far  ta med sina hundar till matchen, det kan bli intressant.

I fredags hade vi en liten "welcome home malin-fest" pa en vingard. De var supermysigt och kul. Det var sa otroligt roligt att treffa folk igen. Tyvarr e vissa fortfarande borta i sina colleges men inte alla. Efter att ha druckit vin och sa, packade vi ihop vara grejjer och drog "up town" till den lokala baren. Jag kande mig som en akta redneck sittandes pa en barstol med en budweiser i ena handen.
Roligaste grejjen hande innan vi gick in till baren. En kille som jag gick i skola med som heter Nathan var utanfor. Nathan ar en stor kille med en stor talang. Han ar State Campion i typ svingrymtning, allltsa dom tavlar i att lata som svin. Han hade ocksa varit a vingarden sa da vi fragade om han gillade vinet svarade han "Like heaven in my belly" och klappade sig pa magen. Da tog jag fram kameran for att filma det beromda svinropet och efter lite overtalning gick han med pa det. Som tur e hann jag aldrig trycka pa record for plotsligt utbrister Nathan " I don't feel so good", gar ivag en bit och fontanspyr pa gatan. Lite senare kommer han in i baren och tar sig en ol. Det var en av de mest komiska handelser jag bevittnat pa lange, efter det myntade jag smeknamnet fountain till Nathan, forhoppningsvis fastnar det. Tyvarr sa var batteriet pa kameran slut efter det sa det blev ingen film. Men jag kommer antagligen att traffa honom nasta helg och han lovade att leverera ett grisrop da.

Igar var det tankt att vi skulle aka till Springfield pa eftermiddagen. Men vi var alla sa trotta fran kvallen innan sa vi tog en powernap som rakade bli en langnap. Istallet akte jag och Missy och tittade pa grantjejjens Tumbling uppvinsning. Tumbling ar typ gymnastik men ocksa lite dans. Det var varmt som i en bastu i gympasalen men tjejjerna var duktiga.

Jag hade nog lite for kul i fredags for jag glomde bort att ta bilder. Men ikvall har jag nya batterier i kameran. Sa forhoppningsvis blir det lite fina bilder pa St Louis.

Hoppas ni har en syperfin sommar!
Talk to ya later :)

De senaste dagarna har jag tagit det lungt. Tidskillnaden spokar fortfarande lite men inte sa farligt. Idag blev jag forst bjuden pa lunch av ett par som ar involverade i utbytesprogrammet jag var har med forut. Sen slank jag in pa ett secondhandstalle och fyndade lite. Senare foljde jag med Toby och Missy pa natt mote med nan valgorenhetsgrupp eller vad man ska kalla dom. I princip var det middag med ett gang pensionarer med valsmort munlader. Utover det har jag chillat med kattorna framfor teven och njutit av att faktiskt inte haft nagot att gora. Jag har bekantat mig med skrapteve som Little miss perfekt (skonhetstavling for barn) och Real houswifes of N.Y., bada handlar om manniskor som inte riktigt ar helt ratt.

Imorgon ska jag forst hjalpa missy dekorera infor ett brollop (hon extraknacker som brollopsdekorerare), sen ska vi till en vingard. Pa vingarden ska vi ha en liten fest eller gettogether sa jag far treffa massa bekanta och vanner. De ska bli riktigt skoj!

Pa lordag ska vi antagligen till St. Louis och antingen kolla baseball eller shoppa.


jag, katten molly och en stol som e lika bekvam som stor.


dagens fynd: solglasogon, orhangen, brosch och halsband allt for minder an 10 dollar.

Till slut kom jag fram, efter over 24 timmars resande. Det gick varken snabbt eller smartfritt.
Borjade med att flyget var forsenat pa arlanda. Vi kom ivag over tva timmar for sent. Aven om vi hann flyga ikapp lite sa var det inte tillrackligt. Jag skulle i vanliga fall haft 2 timmar pa mej  att byta flyg i N.Y. men pga forseningen sa var det pa haret. Jag stod och kollade klockan som en dare medan jag vantade pa mitt bagage. Da det till slut kommit och jag var pavag mot sakerhetscheck fick jag veta att jag inte skulle hinna med flyget till Chicago. Da var jag tvungen att vanta pa att en hoggravid kvinna skulle boka om mej. Mitt nya plan skulle ga 20:00. Det tidigare skulle gatt 16:00, sa jag skulle vanta pa flyget i over fyra timmar. Det var inte mitt storsta problem. Jag var nu tvungen att fa kontakt med Toby och Missy for att meddela detta. Saklart hade jag glomt att skriva ner deras nummer. Efter manga om och men lyckades jag knappa in retta riktnummer hem till Aland i en betaltelefon pa flygplatsen, for saklart sa har jag ingen mottagning pa mobilen. Stackars yrvakna mamma fick borja leta i adressbok efter nummer. Problemet lost kan man ju tro... men nej. Nu hade jag deras hem nummer sa jag kunde lemna ett meddelande och hoppas att de ringer och kollar sina meddelanden fran Chicago. Mamma fick ocksa ga in pa facebook for att skicka meddelande.

Iaf. Da jag lemnat meddelande borjade jag leta rett gate. Da upptecker jag att mitt ursprungliga plan till chicago var forsenat. Sa jag chansade och fragade ifall jag kunde byta tillbaka till det vilket gick. Da fick jag hoppa pa det flyget istallet, aven dar gick det trogt men till slut lyfte vi.

Val framme i chicago kom nesta problem, var er missy och toby? har dom fatt mitt meddelande och tror att jag kommer med det senare planet eller ventar dom nan stans pa terminalen? Efter att ha hemtat mitt bagage gick jag till en betal telefon for att ringa hemtelefonen och lemna ytterligare ett meddelande. Men jag hade inga pengar kvar pa mitt telefonkort. Gick da till en sekerhetsvakt for att fraga var jag kan tanka pa kortet. Han visste inte. Efter att jag forklarat  min situation till honom lanade han ut sin mobil. Da kunde jag lemna meddelande. Men jag kande att jag maste ha mobilnumret sa jag fragade om det fanns tillgang till internet i narheten sa jag kunde ga in pa facebook och forsoka fa kontakt med nan som hade deras mobilnummer. Tyvarr sa fanns det internet inne pa terminalen pa andra sidan sakehetskontrollen dit jag inte kom langre. Men den snalle vakten hade internet pa mobilen. En av Tobys och Missys bekanta var online sa jag fragade henne om nummer. Tydligen var hon inte nervarande for hon svarade inte, sa jag skrev till henne att hon skulle ringa toby och saga att jag vantar pa terminal 2. Sa nu aterstod det bara att vanta, vanta och hoppas. Jag hade ingen aning.. bara massa angest. Satt och ventade i dryga timmen efter det. Pratade lite med nan annan som ocksa ventade pa skjuts. Och till slut! Jag har aldrig varit sa glad over att se dom. Da aterstod det bara 4 timmars bilfard fran Chicago till Raymond.

Idag har jag bara tagit det lungt och forsokt aterhemta mej fran gardagen. Nu kanner jag av jetlagen kl ar 21:30 har alltsa 04:30 i sverige. Tror jag.. ar lite trott och forvirrad. orkar inte ens lesa igenom vad jag skrivit sa jag ber om ursekt ifall det ar rorigt och stavfel och jobbigt att lesa.

nu sovdags!